Att vara två personer som vill köpa en bostadsrätt kan vara en stor fördel rent ekonomiskt. Men det blir lite mer komplicerat när det kommer till ägandeskap och vad man får göra. Istället för att ensam kunna ta alla beslut så ska man vara två. Är det något man bör tänka på? Här går vi igenom hur delat ägande fungerar och vad som gäller i olika situationer.
Artikelns innehåll
Hur fungerar delat ägande?
Att vara två personer som köper en bostadsrätt tillsammans har sina fördelar idag. Priserna är skyhöga och det är enklare om man går ihop och kan dela på boendet och dess kostnader. Men beroende vilken relation personerna har kan det skilja hur reglerna ser ut.
När man köper en bostadsrätt som två, så har man fortsatt bara en röst i föreningen. Vid en föreningsstämma är det alltid en röst per bostadsrätt, inte per ägare.
När man köper en bostadsrätt tillsammans så spelar det ingen roll hur man delar upp procenten på ägandeskapet. Det går utmärkt att dela upp det på 50/50 men det går minst lika bra att ena parten äger 90% och den andra 10%.
När man köper bostadsrätt så kan det vara bra att ha en tydlig plan, och gärna avtal, för hur den ekonomiska delen ska skötas. Delar man på notan vid en renovering? Hur fördelas pengarna vid en försäljning och/eller separation? Det kan vara jobbiga frågor att ställa sig, speciellt om man är ett par, men det är en stor trygghet för båda parter.
Delat ägande för gifta eller sambos
Det vanligaste när man planerar att köpa en bostadsrätt tillsammans är att man är gifta eller sambos, vilket också är det bästa. Det är nämligen så att det finns bara laglig grund för att gifta eller sambos ska få äga en bostad tillsammans, övriga konstellationer kan en bostadsrättsförening neka.
Delat ägande för kompisar
Om två kompisar går ihop och vill köpa en bostadsrätt så kan urvalet av bostadsrätter minska. Som vänner så har man inte laglig rätt att få dela på en bostad och det är istället upp till föreningen. I föreningens stadgar står det tydligt vem eller vilka som får äga en bostad i föreningen.
Det är viktigt att kolla upp innan man lägger bud. Det som kan hända då är att föreningen nekar en eller båda parter som medlemmar i föreningen.
💡 Nyhet! – nu kan man även jämföra bolån & lånelöften hos Lendo
Via Lendo.se kan du med hjälp av en ansökan få erbjudanden om lånelöften och bolån av flera banker samtidigt. Jämför bankerna och välj själv om du vill acceptera något erbjudande eller inte. Det är helt gratis att använda tjänsten och du förbinder dig inte till något när du gör en ansökan.
Delat ägande för föräldrar som vill hjälpa sina barn
En vanlig situation i dagens Sverige är att föräldrar gärna hjälper sina barn att flytta till ett eget boende. Det kan göras på flera sätt, som en gåva i handpenning, ställa upp som borgenär för ett bostadslån, eller att själva vara med och köpa bostaden tillsammans med barnet.
Även här finns ingen laglig rätt och det är upp till föreningen själv att bestämma om det är okej att föräldrar står med som ägare över bostaden. Oftast finns en minimumgräns på hur många procent barnet ska äga för att kunna räknas som medlem.
Just situationen med föräldrar är speciell eftersom en ägandepart inte kommer bo i lägenheten, något som kan skapa otrygghet hos föreningen.
Det gäller också att föräldrarna känner sig trygga med barnet. Om barnet missköter sig och inte betalar månadsavgiften kan föräldrarna komma att bli skyldiga. Föreningen vill ha in avgiften av ägarna, vem som betalar spelar mindre roll.
Kolla med mäklaren hur föreningen ser på delat ägande om ni planerar den här lösningen. Men den bästa lösningen är ändå att barnet äger bostaden själv och får istället hjälp med kontantinsatsen.
Läs vidare
Om du är ute efter en ny bostad men saknar pengar till kontantinsatsen rekommenderar vi vår artikel Hur du kan köpa en bostadsrätt utan kontantinsats. Vi har också tidigare skrivit en guide om bolån och hur det fungerar här.