Bostadsrättsregistret – vad ändras för dig som köper, säljer och äger bostadsrätt?

Hittills har det inte funnits något samlat register över vem som äger en bostadsrätt och vilka lån som har den som säkerhet. Varje förening har fört sin egen lägenhetsförteckning. Det ändras nu. Riksdagen har beslutat att Lantmäteriet ska föra ett nationellt bostadsrättsregister för alla bostadsrätter i Sverige. I den här guiden går vi igenom vad registret innehåller, när det börjar gälla och vad det betyder när du köper, säljer eller pantsätter en bostadsrätt.

Vad är bostadsrättsregistret?

Bostadsrättsregistret regleras i lagen (2026:484) om bostadsrättsregister. Registret ska för varje bostadsrätt innehålla uppgifter om lägenheten, föreningen, bostadsrättshavaren och pantsättningar (2 kap. 1 §). Där ska också antecknas beslut som gäller bostadsrätten, till exempel utmätning, kvarstad, tvångsförsäljning och tvister om hävning eller återgång av ett köp.

Registret liknar alltså fastighetsregistret för hus, men en bostadsrätt blir inte fast egendom. Den är fortfarande lös egendom, och det blir varken lagfart eller pantbrev. Översikten visar vad som ändras.

Fråga	Före registret	När registret har tagits i bruk
Vem för uppgifterna?	Varje förening i sin lägenhetsförteckning	Lantmäteriet i ett nationellt register
Skydd vid köp mot säljarens borgenärer	Föreningen underrättas om överlåtelsen	Överlåtelsen registreras i registret (6 kap. 5 b § BRL)
Pantsättning	Banken underrättar föreningen som noterar panten	Pantsättningen registreras hos Lantmäteriet (6 a kap. 2 § BRL)
Företräde mellan panter	Ordningen för underrättelserna	Ordningen för registreringarna (6 a kap. 4 § BRL)
Kontroll inför köp	Utdrag från föreningen eller förvaltaren	Uppgifter ur ett statligt register

Tidsplan: när börjar registret gälla?

Registret byggs upp i flera steg. Föreningarna lämnar först in uppgifter, sedan kontrollerar bankerna pantsättningarna och först därefter tas registret i bruk. Tidsplanen enligt lagen och Lantmäteriet:

När	Vad händer
22 april 2026	Riksdagen beslutar om lagarna (prop. ”Ett register för alla bostadsrätter”)
1 januari 2027	Lagen (2026:485) om införande av bostadsrättsregistret börjar gälla
Våren 2027	Lantmäteriet börjar samla in uppgifter från föreningarna
31 december 2027	Sista dag för föreningarna att lämna uppgifter (3 § införandelagen)
Inom 6 månader från Lantmäteriets utskick	Bankerna anmäler fel eller tillägg i uppgifterna om pantsättningar (9 §)
Tidigast 2028	Regeringen bestämmer när lagen om bostadsrättsregister och de nya reglerna i bostadsrättslagen börjar gälla

Fram till dess gäller dagens regler. Köper eller säljer du en bostadsrätt under 2027 är det alltså fortfarande föreningens lägenhetsförteckning och underrättelser till föreningen som gäller.

Vad ändras när du köper en bostadsrätt?

Själva köpet går till som i dag. Du skriver ett överlåtelseavtal, söker medlemskap och tillträder lägenheten. Det nya är vad som händer efteråt:

• Föreningen anmäler ägarbytet. Anmälan ska göras inom två veckor från att föreningen har beslutat om medlemskap (3 kap. 3 § lagen om bostadsrättsregister). Se guiden om medlemskapsansökan.
• Registreringen skyddar dig. När överlåtelsen är registrerad gäller den mot säljarens borgenärer (6 kap. 5 b § bostadsrättslagen). Görs anmälan före tillträdet räknas överlåtelsen som registrerad först på tillträdesdagen.
• Skydd mot dubbelförsäljning. Säljs samma bostadsrätt till två köpare gäller som huvudregel den första överlåtelsen. En senare köpare som var i god tro och registrerades först kan dock få bättre rätt (6 kap. 5 c §).
• Bankens pant registreras. Din bank anmäler pantsättningen till Lantmäteriet, och anmälan ska skrivas under av både banken och dig. Banker med tillstånd får registrera direkt (3 kap. 5–6 §§).

För dig som köpare blir det också lättare att kontrollera vem som äger lägenheten och om den har pantsättningar eller anteckningar om utmätning. Läs mer om vad du ska kontrollera i guiden om att köpa bostadsrätt.

Vad ändras när du säljer?

Som säljare märker du främst skillnaden när dina lån ska lösas. När en pantsättning inte längre gäller ska banken utan dröjsmål se till att den avregistreras (3 kap. 8 §). Finns banken inte längre får du själv anmäla avregistreringen. Kontrollera därför efter tillträdet att gamla pantsättningar har tagits bort, på samma sätt som du i dag kontrollerar att föreningen har strukit dem.

Själva pengaflödet på tillträdesdagen påverkas inte. Köparens bank betalar, dina lån löses och resten betalas ut enligt likvidavräkningen. Vilka avtal som skrivs i en bostadsaffär beskriver vi i guiden om avtal vid köp av bostadsrätt.

Pantsättning: fortfarande inga pantbrev

En vanlig missuppfattning är att bostadsrätter får pantbrev när registret kommer. Så blir det inte. En panträtt i en bostadsrätt upplåts även i fortsättningen genom att bostadsrättshavaren skriftligen pantsätter hela bostadsrätten (6 a kap. 1 §). Registreringen har samma verkan som när en panthavare tar en lös sak i besittning (6 a kap. 2 §). Det blir alltså ingen stämpelskatt som när ett hus intecknas. Läs mer om skillnaden i guiden om pantbrev och bostadsrätt.

Byter du inte bank behöver en ny pantsättning inte registreras, om panthavaren är densamma som vid den senast registrerade pantsättningen (6 a kap. 2 § tredje stycket). Flera pantsättningar får företräde i den ordning de har registrerats.

Vad föreningen ska göra under 2027

Det är bostadsrättsföreningarna som bygger upp registret. Senast den 31 december 2027 ska varje förening lämna uppgifter om lägenheterna, föreningen, bostadsrättshavarna, pantsättningarna och eventuella anteckningar (3 § lagen om införande). Lämnar föreningen inte uppgifterna kan Lantmäteriet förelägga den att göra det, vid vite (7 §). Ändras något efter inlämningen ska föreningen rapportera det så snart som möjligt.

Lantmäteriet skickar sedan uppgifterna om pantsättningar till bankerna, som har sex månader på sig att anmäla fel eller tillägg. Panter som har noterats på rätt sätt behåller sin inbördes ordning. En pant som inte har lämnats in behåller bara sitt skydd om uppgiften lämnas senast sex månader efter att lagen om bostadsrättsregister börjat gälla (11–13 §§). Är du intresserad av hur föreningen sköts kan du läsa mer om föreningens årsredovisning.

Checklista för dig som äger en bostadsrätt

1. Begär ett utdrag ur föreningens lägenhetsförteckning för din lägenhet.
2. Kontrollera att alla ägare står med, med rätt namn och andelar.
3. Kontrollera pantsättningarna. Står ett gammalt, löst lån kvar ska banken begära att noteringen tas bort.
4. Kontrollera att lägenhetsnumret stämmer med föreningens nummer och, om det finns, lägenhetsregistrets nummer. Läs mer om fastighetsbeteckning och lägenhetsnummer.
5. Ska du sälja under 2027 gäller dagens regler. Följ ändå upp att föreningen och banken har registrerat ägarbytet och löst panterna.
6. Följ Lantmäteriets information om när registret tas i bruk och vilka avgifter som gäller.

Vem får se uppgifterna?

Registret innehåller personuppgifter, och Lantmäteriet är personuppgiftsansvarigt. Uppgifterna får behandlas för vissa ändamål: myndigheters uppgifter, omsättning av bostadsrätter, kreditgivning och försäkring samt förvaltning och byggande (2 kap. 3 §). Du som bostadsrättshavare ska alltid få direktåtkomst till uppgifterna om dig själv (2 kap. 6 §). Lider någon skada på grund av ett tekniskt fel i registret har den rätt till ersättning av staten (4 kap. 2 §).

Vanliga frågor om bostadsrättsregistret

När börjar bostadsrättsregistret gälla?

Lagen om införande av registret gäller från den 1 januari 2027. Då ska föreningarna börja lämna uppgifter till Lantmäteriet, senast den 31 december 2027. Själva lagen om bostadsrättsregister och de nya reglerna i bostadsrättslagen börjar gälla först den dag regeringen bestämmer, när Lantmäteriet har meddelat att registret är klart. Enligt Lantmäteriets tidslinje blir det tidigast 2028.

Behöver jag som bostadsrättsägare göra något själv?

Nej, det är föreningen som lämnar uppgifterna och bankerna som kontrollerar pantsättningarna. Men det är klokt att begära ett utdrag ur föreningens lägenhetsförteckning och kontrollera att namn, andelar och pantsättningar stämmer, så att rätt uppgifter förs över till registret.

Får bostadsrätter pantbrev när registret införs?

Nej. En bostadsrätt pantsätts fortfarande genom en skriftlig pantsättning av hela bostadsrätten. Skillnaden är att pantsättningen registreras hos Lantmäteriet i stället för att noteras av föreningen. Det blir ingen stämpelskatt och inga pantbrev som för hus.

Vem anmäler ett ägarbyte till registret?

Bostadsrättsföreningen. Anmälan ska göras inom två veckor från att föreningen har beslutat om medlemskap för köparen. Görs anmälan före tillträdesdagen räknas överlåtelsen som registrerad först på tillträdesdagen.

Vem kan se mina uppgifter i bostadsrättsregistret?

Lantmäteriet är personuppgiftsansvarigt. Uppgifterna får bara användas för vissa ändamål, till exempel myndighetsuppgifter, försäljning av bostadsrätter, kreditgivning och förvaltning. Du som bostadsrättshavare har alltid rätt till direktåtkomst till uppgifterna om dig själv.

Kostar det något att registrera en pantsättning?

Lagen ger regeringen eller Lantmäteriet rätt att ta ut avgifter för registrering och för uppgifter ur registret. Hur höga avgifterna blir bestäms i föreskrifter, så kontrollera aktuella belopp hos Lantmäteriet innan registret tas i bruk.

Källor: lag (2026:484) om bostadsrättsregister 1–4 kap., lag (2026:485) om införande av lagen om bostadsrättsregister 1–13 §§, lag (2026:486) om ändring i bostadsrättslagen (1991:614) 6 kap. 5 a–5 c §§ och 6 a kap. 1–4 §§, Lantmäteriet (bostadsrättsregistret, tidslinje). De nya reglerna i bostadsrättslagen och lagen om bostadsrättsregister gäller först från den dag regeringen bestämmer. Senast granskad 14 november 2026.